Svensk

Substantiv

gengångare fælleskøn

  1. en genganger, et genfærd

Bøjning

Bøjning af gengångare Ental Flertal
fælleskøn Ubestemt Bestemt Ubestemt Bestemt
Nominativ gengångare genångaren gengångare genångarna
Genitiv gengångares genångarens gengångares genångarnas

Synonymer

Kilder