fråga
Svensk
Substantiv
fråga fælleskøn
- et spørgsmål
Bøjning
| Bøjning af fråga | Ental | Flertal | ||
|---|---|---|---|---|
| fælleskøn | Ubestemt | Bestemt | Ubestemt | Bestemt |
| Nominativ | fråga | frågan | frågor | frågorna |
| Genitiv | frågas | frågans | frågors | frågornas |
Beslægtede ord og fraser
- Se verbum
Verbum
fråga
- at spørge
Bøjning
- frågar, frågade, frågat, frågande, frågad