Hjem
Tilfældig
Log på
Indstillinger
Donation
Om Wiktionary
Forbehold
Søg
polis
Sprog
Overvåg
Redigér
Indholdsfortegnelse
1
Fransk
1.1
Adjektiv
2
Svensk
2.1
Substantiv
2.1.1
Bøjning
2.1.2
Beslægtede ord og fraser
2.2
Kilder
Fransk
Adjektiv
polis
Flertal af
poli
:
høflig
,
poleret
Svensk
Substantiv
polis
(utællelig)
politi
(organisation)
en
politibetjent
Bøjning
Bøjning af
polis
Ental
Flertal
fælleskøn
Ubestemt
Bestemt
Ubestemt
Bestemt
Nominativ
polis
polisen
poliser
poliserna
Genitiv
polis
polisens
polisers
polisernas
Beslægtede ord og fraser
militärpolis
ordningspolis
polisagent
polisanmäla
polisanmälan
polisarrest
polisaspirant
polisassessor
polisassistent
polisbefäl
polisbevaka
polisbevakning
polisbil
polisbricka
polisbrutalitet
polisbuss
polisbåt
polischef
polischock
polisdistrikt
polisdomstol
poliseskort
polisfordon
polisförhör
polisförhöra
polisförstärkning
polishelikopter
polishjälp
polishund
polishus
polishäkte
polishäst
polishögkvarter
polishögskola
polisingripande
polisinrättning
polisinsats
polisinspektör
polisintendent
polisiär
polisjakt
poliskask
poliskedja
poliskommissarie
poliskonstapel
poliskontroll
poliskund
poliskår
polislarm
polisledning
polislås
polismakt
polisman
polismisshandel
polismyndighet
polismästare
polisofficer
polisområde
polisorganisation
polispatrull
polispersonal
polispiket
polisprotokoll
polispådrag
polisradio
polisrapport
polisrazzia
polisregister
polissamarbete
polissekreterare
polissiren
polisskola
polisskydd
polisspärr
polisstat
polisstation
polisstyrelse
polisstyrka
polistillstånd
polistjänsteman
polisundersökning
polisuniform
polisuppbåd
polisutredning
polisvakt
polisvåld
polisvälde
polisväsen
polisväsende
polisyrket
polisärende
polisövervakning
säkerhetspolis
Kilder
polis
i
Svenska Akademiens ordbok